"HOW CAN I SPEAK THE LANGUAGE OF THE ANTS
AND SPEAK IT RIGHT,
WAKE UP BETWEEN MADNESS AND MAGIC,
FIGHT EVERY BATTLE, AND BEAR THE WEIGHT OF EVERY LOVE?"

 

These are the words of poet Adonis but they might as well be those of Ru Runeberg. 

To look so closely at the world of the insects, like Ru does, is a certain type of madness

and magic. When an ant becomes the center of the dinner table or when one insect

passes the pepper while a praying mantis serves a schnapps, the horizons of an

insect and man meet in a wondrous way that forces the latter not only to revolutionize

his table manners but also himself.

 

At the same time, Ru’s pieces are irrational. His silverwork would make modernists like

Karl Kraus or Adolf Loos boil with anger. Ru’s crime is that he mixes the artistic and

pragmatic value, which is twisted because it threatens to obscure matters in a very

regressive way. Or at least that is how Kraus saw it. Ru’s view of the matter is more

multifaceted, less dogmatic. His silverwork teems with parallel realities in a handheld

form but on a comprehensible scale and on a scale that makes us laugh in surprise. 

 

- Tomas Träskman Indiecurator

 

 
"HUR KAN JAG TALA MYRORNAS SPRÅK,
OCH TALA RÄTT,
VAKNA MELLAN VANSINNET OCH FÖRTROLLNINGEN,
UTKÄMPA ALLA KRIG, BÄRA VARENDA FÖRÄLSKELSE?"

 

Orden är poeten Adonis, men kunde lika väl vara Ru Runebergs.  

Att, som Ru, betrakta en insekt så nära att man förväxlar den med ett bruksföremål är

ett slag av galenskap, och förtrollning. När en myra blir centrum för en bordsmiddag. 

När en annan insekt räcker dig pepparn, samtidigt som en bönsyrsa serverar dig snapsen

då uppstår ett sällsamt möte mellan insektens och människans horisonter,

där den senare, det vill säga vi, tvingas till att omvälva inte bara vårt bordsskick,

utan också oss själva.

 

Samtidigt är det ”oting” Ru skapar. Hans silversmide skulle ha fått en modernist som

Karl Kraus, eller Adolf Loos att tugga fradga. Rus brott är att han förväxlar konstnärligt

värde och bruksvärde, vilket är perverst eftersom det riskerar att på ett högst regressivt

sätt fördunkla saker. Det var i alla fall Kraus syn på saken. Rus syn på saken är mera

mångdimensionell. mindre dogmatisk. Hans silversmide bubblar hela tiden av parallella

verkligheter, stora nog att passa i din hand.  En helt fattbar skala.

En skala som får oss att skratta av förvåning. 

 

- Tomas Träskman Indiekurator

 

 
"MITEN VOIN PUHUA MUURAHAISTEN KIELTÄ,
JA PUHUA SITÄ OIKEIN,
HERÄTÄ HULLUUDEN JA TAIAN VÄLIMAASTOSSA,
TAISTELLA KAIKKI TAISTELUT,
KANTAA JOKAISEN RAKKAUDEN PAINON?"

 

Sanat ovat runoilija Adoniksen, mutta voisivat yhtä hyvin olla Ru Runebergin.

Se että katsoo hyönteistä niin läheltä, että näkee siinä käyttöesineen, kuten Ru,

on eräänlaista hulluutta, ja taikaa. Kun muurahaisesta tulee illallispöydän keskipiste, 

silloin kun toinen hyönteinen ojentaa pippurin samalla kun rukoilijasirkka tarjoilee

snapsia, hyönteisen ja ihmisen horisontit kohtaavat ihmeellisellä tavalla,

ja tämä pakottaa jälkimmäisen mullistamaan paitsi pöytätapansa myös itsensä.

 

Samaan aikaan Run luomukset ovat mielettömiä. Hänen hopeatyönsä saisivat

Karl Krausin tai Adolf Loosin kaltaiset modernistit kihisemään. Run rikos on sekoittaa

taiteellinen arvo ja käyttöarvo, mikä on kieroutunutta, koska se uhkaa hämärtää asioita

hyvin regressiivisellä tavalla. Niin ainakin Kraus asian näki. Run kuva asiasta on

monitahoisempi ja vähemmän dogmaattinen. Hänen hopeatöissään kuplii jatkuvasti

rinnakkaisia todellisuuksia, käteen sopivina, ihan käsitettävässä mittakaavassa. 

Mittakaavassa, joka saa meidät naurahtamaan hämmästyksestä.

 

- Tomas Träskman Indiekuraattori

 

 

 

 

 

 

 

  

  • White Facebook Icon
  • Facebook
  • Instagram

© 2015 by taikadesign